Okategoriserad

Vad är antibiotikaresistens?

november 19, 2019

Antibiotikaresistens är när bakterier blir resistenta mot antibiotika. Då räcker inte läkemedlen för att döda bakterierna och de kan orsaka allvarliga infektioner. Bakterier har egenskaperna för att kunna anpassa sig till miljön. Det räcker för några bakterier i gruppen att lära sig att skydda sig mot antibiotika eftersom de kan överföra information mellan dem. Således kan överanvändning av antibiotika öka sannolikheten för att bakterierna utvecklar försvar och sedan stoppar läkemedlen från att fungera.

När antibiotika först dök upp i mitten av förra seklet var antibiotikaresistens okänt. Omfattande användning av dem sedan dess, både inom medicin och jordbruk, har resulterat i att många bakterier har blivit immuna. WHO anser att detta är det enskilt största hotet mot vår hälsa idag. Spridning av resistenta bakteriesorter kan leda till mänskliga epidemier som vi inte har något botemedel mot.

Det är nödvändigt att minska användningen av antibiotika så mycket som möjligt för att hindra spridningen av resistenta bakteriestammar. Det är bäst att försöka förebygga infektioner eller använda andra sätt för att behandla milda infektioner innan de kommer till den punkt där antibiotika behövs.

Här är några tips som vi alla kan ägna oss åt för att gå med i kampen:

1. Använd bara antibiotika när det verkligen behövs

Använd inte antibiotika för profylaktiska ändamål eller om du inte vet ifall du har en infektion eller inte. Antibiotika bör endast användas om det finns en stark misstanke om riktig bakteriell infektion.

2. Kräv inte antibiotika om din läkare inte anser att det är nödvändigt

Antibiotika fungerar bara på bakterier. Läkemedlen fungerar inte på virusinfektioner som influensa och förkylning.

3. Slutför din antibiotikados och följ instruktionerna

Det är viktigt att slutföra hela din antibiotikados för att säkert övervinna infektionen. Om dosen inte är klar, är bakterierna mer benägna att utveckla resistens mot läkemedlen.

 

4. Ge inte något annat överskott till dina antibiotika

Om du har kvar antibiotika, ta dem med till närmaste apotek för avfallshantering. Om vänner och släktingar tror att de har en infektion bör de söka läkare.

5. Förhindra genom goda hygienrutiner

Förebyggande är det bästa försvaret här. Tvätta händerna regelbundet, särskilt innan du äter.

6. Undvik om möjligt sjuka personer

Undvik personer som kan vara smittsamma och förhindra att du blir sjuk. Om du är sjuk, stanna hemma för att inte smitta andra, t.ex. på arbetsplatsen.

7. Tänk på kökshygien

Tvätta grönsaker och frukt innan du äter dem, och använd rena skärbrädor och redskap för matlagning.

8. Vaccinering

Vaccination kan förhindra att du blir sjuk och sedan smittar andra.

 

Relaterade produkter från Florealis

lyngonia

Lyngonia – Við urinvägsinfektioner hos kvinnor

Okategoriserad

Sömntips för att bekämpa vintertröttheten

november 19, 2019

Sömnstörningar är ett vanligt hälsoproblem bland invånarna på norra halvklotet (1). Säsongsförändringar i dagsljuset påverkar vår sömn och dygnsrytm. Dagsljuset dämpar produktionen av hormonet melatonin, en kemikalie som gör oss sömniga. Det är därför vi känner oss piggare när det är ljust ute men sömnigare och tröttare under den mörka årstiden (2).

Många människor har svårt att sova under den mörka årstiden. Trots att de är trötta upplever många ändå ofta att de har en sämre sömnkvalitet och  att det är svårt att vakna upp och känna sig utsövd (3). En del människor drabbas av årstidsbunnen depression (SAD) som kännetecknas av nedstämdhet, ångest, förlust av intresse, hopplöshet, lättirriterade och sömnstörningar (4).  1 av 4 upplever även sömnlöshet och 16% har återkommande mardrömmar (3).

Sefitude

Externa faktorer är också viktiga. Den mörkare årstiden följs ofta av perioder med stress och ångest när människor är upptagna med arbete och skola. Detta gäller särskilt under perioden fram till jul då många upplever julförberedelserna som en särskilt stressig tid. Kombinationen av stress, ångest och svårigheter att hantera mörkret har negativa effekter på vår sömn. Dålig sömn kan ytterligare öka denna känsla av ångest och det kan leda till en ond cirkel. God sömn är grundläggande så att vi kan hantera stress och ångest bättre. Vi har tittat på vad vetenskapen säger om hur man kan förbättra sin sömn och välbefinnande under den mörka årstiden.

1. Håll det svalt men inte för kallt!

Det är inte bra att hålla ditt sovrum för kallt eller för varmt. Den bästa temperaturen för att sova är 18 ° C – 22 ° C (5). Vår kroppstemperatur sjunker något när vi somnar. Det är en av signalerna som säger till kroppen att det är dags för sängen. Den svalare temperaturen kan därför hjälpa oss att somna lättare. Det är dock svårt att vakna upp i ett kallt rum. Vem vill krypa ur sängen när det känns så varmt och trevligt under täcken? Försök att hålla rumstemperaturen så att det är lätt att både somna och vakna i rummet (5).

2. Kom ihåg din D-vitamin

D-vitamin är viktigt för att producera sömnfrämjande hormoner i vår kropp. D-vitaminbrist är därför kopplat till sömnstörningar (6). Människor i de nordiska länderna har en hög risk för D-vitaminbrist på grund av solbrist under den mörkare årstiden. Sömnfördelarna är en av de många anledningarna att komma ihåg D-vitamintillskottet.

3. Dimma lamporna 1-2 timmar före läggdags

Det är bra att dämpa ljusen när det närmar sig läggdags. Starka ljus undertrycker produktionen av melatonin, hormonet som gör oss sömniga (7). Det är därför en bra förberedelse för sänggåendet att dämpa lamporna och hålla det mysigt innan du lägger dig.

4. Håll ditt rum mörkt när du sover

Precis som det är viktigt att dämpa lamporna före sänggåendet är det viktigt att hålla rummet mörkt efter att du lagt sig. Ljus stör mycket vår sömn och påverkar sömnkvaliteten. Detta gäller inte bara ljus som kan lysa genom vårt fönster utan gäller även små elektriska apparater som vi håller i våra rum och som avger ljus (8). Försök att eliminera så mycket ljus i ditt rum som möjligt.

5. Prova ett dagsljuslarm

Nu när du har eliminerat allt ljus från ditt rum så att du kan sova hårt kan du försöka införa ljus när du vill vakna. Larm som ger konstgjort dagsljus när det är dags att vakna har blivit populära. I början är ljuset svagt men blir starkare och starkare, och ska hjälpa oss att vakna. Det är värt ett försök.

6. Försöka att somna och vakna vid ungefär samma tidpunkt

För att hålla sin dygnsrytm i balans är det bäst att gå i säng vid samma tidpunkt de flesta kvällar och även att vakna upp samma tidpunkt på morgnarna. Att stanna uppe sent och sova på helgerna kan lätt störa vårt sömnmönster och orsaka dålig sömn på vardagarna  (9).

7. Regelbunden träning förbättrar din sömn

Det är utan tvekan att träning förbättrar vår hälsa på många sätt. Regelbunden träning med medelhög intensitet kan förbättra sömnkvaliteten och hjälpa oss att somna lättare på kvällen (10). Intensiv träning har dock också förknippats med dålig sömn, så måttlighet är bästa praxis.

8. Undvik alkohol och koffein på kvällen

Kaffe, energidrycker och alkohol påverkar våra sömn. Dessa ämnen minskar sömnkvaliteten och gör att människor känner sig rastlösa på morgonen och förhindrar dem från att uppleva återställande sömn (11). Det är bättre att hålla sig till vatten före sängdags.

9. Begränsa skärmtiden före läggdags

Det blå ljuset som våra smarta enheter avger undertrycker melatoninproduktionen och vi känner oss inte sömniga. Försök begränsa skärmtiden så mycket du kan innan du lägger dig och håll dig borta från telefonen när du redan ligger i sängen (7,8). Detta är en utmaning för de flesta, men väl värt det. Försök läsa en bra bok istället eller spendera tid med familjemedlemmarna.

Skriven av Sandra M. Jonsdottir-Buch. Ph.D.

 

Referenser:
  1. Ohayon, M.M og Partinen, M. (2011). Insomnia and global sleep dissatisfaction in Finland. Journal of sleep research.
  2. Paul, M.A. o.fl. (2015). Sleep and endogeneou melatonin rhythm of high arctic residents during the summer and winter. Physiology & behavior.
  3. Sandman. N. o.fl. (2016). Winter is coming: Nightmares and sleep problems during seasonal affective disorder. Journal of sleep research.
  4. Mayo Clinic (2017). Seasonal affective disorder (SAD).
  5. Doheny, K. (N.D.) Can’t Sleep? Adjust the Temperature.
  6. Gao, Q. o.fl. (2018). The Association between Vitamin D Deficiency and Sleep Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. Nutrients
  7. Gooley, J.J. o.fl. (2011). Exposure to Room Light before Bedtime Suppresses Melatonin Onset and Shortens Melatonin Duration in Humans. The journal of clinical endocrinology and metabolism. 
  8. Phillips, A.J.K. (2019). High sensitivity and interindividual variability in the response of the human circadian system to evening light.
  9. Ferrara, M. og Gennaro, L.D. (2001). How much sleep do we need? Sleep medicine review. 
  10. National Sleep Foundation (N.D.) How does exercise help those with chronic insomnia?
  11. Morris, A. (N.D.) How does alcohol, caffeine and hyper hydration affect sleep?

Relaterade produkter från Florealis

Sefitude

Sefitude – Vid lindrig oro och sömnrubbningar

glitinum

Glitinum – För att förebygga migränhuvudvärk

Relaterade artiklar från Florealis

svefn og kvíði

Fem fakta om sömn, hälsa och lycka

Sömn och oro

Fem fakta om sömn, hälsa och lycka

september 24, 2019

Sömn är ett av människans grundläggande behov, lika viktigt som näring och motion. Tillräcklig och god sömn spelar en stor roll för vår hälsa, hur vi mår och hur lyckliga vi känner oss. Under sömnen slappnar kroppen av och återhämtar sig. Hormoner utsöndras och vi bearbetar minnen och intryck. Ny kunskap lagras i hjärnan, ämnesomsättningen sänks och immunförsvaret aktiveras under sömnen. Vi påverkas snabbt av för lite eller dålig sömn. Vi fungerar ofta lite sämre, både mentalt och fysiskt och vi blir lätt nedstämda, irriterade och på dåligt humör. För lite sömn påverkar hjärnan, framför allt minnet och prestationsförmågan. Oftast behöver man inte oroa sig för att få för lite sömn. Det går att leva ett bra liv även om man har besvär med sömnen ibland, men själva oron för att inte kunna sova kan leda till att sömnproblemen håller i sig och förvärras. God sömn är grunden till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Nedan följer några fakta om sömn och hur sömn relaterar till vår lycka och hälsa.

svefn og kvíði

1. Regelbunden sömn kan minska ångest och oro

Brist på sömn kan orsaka oro och nedstämdhet. De som regelbundet sover 7-9 timmar per natt är generellt mer avslappnade, gladare och lyckligare än de som ständigt  sover för lite. För lite sömn påverkar humöret och det är lätt att bli orolig och stressad över att man inte sover. Oron och stressen över att inte kunna sova ordentligt kan i sin tur medföra ytterligare sömnproblem och oron och ångesten ökar ännu mer. Det blir en ond cirkel. Därför kan det även vara viktigt att hantera sin oro när man behandlar sina sömnproblem och vise versa.

2. God sömn ger bättre immunförsvar och minskar risken för olika sjukdomar

När du sover aktiveras kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas. Det omvända gäller vid för lite sömn, dvs för lite sömn påverkar vårt immunförsvar negativt. En svensk studie vid Uppsala Universitet visar att det till och med räcker med en enda natt utan sömn för att vårt immunförsvar ska försämras rejält. Senare års forskning visar även att för kort och/eller störd sömn på sikt kan bidra till bland annat förhöjda blodfetter, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, depression och utmattningssyndrom. De som får tillräckligt med sömn har alltså en lägre risk än de som sover för lite, att utveckla kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar.

3. Sömn förbättrar koncentrationen och prestationen

Sömnbrist påverkar vår förmåga att prestera, koncentrera oss och göra bedömningar, på ett negativt sätt. Tidigare har man trott att alla nervceller, eller hela system i hjärnan sakta blir sämre vid sömnbrist, men nu har forskare sett att det är enskilda celler som tappar förmågan att kommunicera. Ett amerikanskt forskarteam som har studerat nervcellernas reaktionsförmåga hos personer som hoppat över en natts sömn, har sett att aktiviteten i enskilda nervceller blir kraftigt nedsatt hos dessa personer. Detta leder till att de inte reagerar lika snabbt på intryck samt missar information. 30-40 procent av alla vuxna kommer inte upp i sju–åtta timmars sömn per natt, vilket är rekommendationen för att vi ska känna oss utvilade på dagen och fungera optimalt. De som får tillräcklig sömn klarar bättre av krävande jobb och studier som kräver koncentration.

4. Sömn förbättrar sexlusten

För lite sömn påverkar sexlusten. Anledningen till detta är att sömnbrist och stress frigör hormonet kortisol i kroppen, och kortisol i sin tur minskar testosteronet i kroppen. Just testosteron spelar en stor roll i sexdriften hos både kvinnor och män. Trötta män kan dessutom också ha svårt att få erektion. Enligt ett forskningsförsök är antalet sovtimmar nära förknippat med kvinnors sexlust. Ju längre nattsömn, desto bättre på flera fronter: Det ökar inte bara lusten, utan även chanserna till att det också blir av och är mer tillfredsställande för kvinnan. Att få tillräckligt med sömn är alltså viktigt för att främja en hälsosam sexuell lust och aktivitet.

5. Tillräcklig sömn kan motverka viktökning

Sover du för lite har du lättare att gå upp i vikt. Det finns flera orsaker till detta, bland annat:

  • Man blir hungrigare. En förklaring är att tröttheten felaktigt tolkas av kroppen som energibrist. Aptiten kopplas då in för att vi ska äta mer och bli piggare. Sömnbrist leder till att hormonerna som styr våra hunger- och mättnadskänslor hamnar i obalans. Halterna av det aptitstimulerande hormonet ghrelin ökar när vi sover dåligt. Samtidigt dämpar kroppen produktionen av mättnadshormonet leptin. Studier visar att suget efter fet mat och snabba kolhydrater ökar om man sovit dåligt.
  • Man blir slöare. Vi gör inte av med fler kalorier bara för att vi är uppe sent, snarare tvärtom. Det tenderar nämligen att bli stillasittande aktiviteter som tv-tittande, läsning och surfande som vi ägnar oss åt under sena kvällar. Kaloriförbränningen är nästan lika låg då som om vi hade gått och lagt oss.
  • För lite motion. För lite sömn ger mindre ork för motion. Den som inte är utsövd orkar inte hålla i gång fysiskt. Bristen på motion gör att vi förbrukar för få kalorier och går lättare upp i vikt.
  • Sömnbrist påverkar också kroppstermostaten vilket stör energiförbränningen ytterligare. Vi gör av med färre kalorier, både i vaket och sovande tillstånd.
  • När vi är under press och stress bildas stresshormoner som kortisol som gör att kroppen samlar på sig fett, framför allt runt magen. Det är en överlevnadsmekanism som garanterar att vi har ett reservlager av fett att ta av, om det blir hårda tider med mycket slit och otillräckligt med föda.

Människor som sover bra och får tillräcklig sömn har alltså lättare för att hålla vikten. De är mer benägna att upprätthålla en sund kost och träna regelbundet, vilket i sig ofta bidrar till lycka och välbefinnande.

 

Relaterade produkter från Florealis

Sefitude

Sefitude – Vid lindrig oro och sömnrubbningar

glitinum

Glitinum – För att förebygga migränhuvudvärk

 

Relaterade artiklar från Florealis

migrän

Kort om Migrän

Migrän

Kort om Migrän

september 5, 2019

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar över en miljon svenskar. Det är en av de främsta orsakerna till arbetsförlust och en del individer förlorar upp till 3-5 arbetsdagar per månad på grund av migrän. Det innebär en stor ekonomisk börda både för individen och samhället. Trots detta finns det inte alltid en förståelse hos omgivningen att det påverkar en persons livskvalitet och arbetsprestation negativt. Det här är vår första artikel i en serie artiklar som vi publicerar i samband med lanseringen av vår nya produkt, Glitinum, ett traditionellt växtbaserat läkemedel för att förebygga migränhuvudvärk.

migrän

Vad är migrän?

Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som kan drabba vem som helst men den är särskilt vanligt bland kvinnor. Orsaken är inte helt klarlagd, men det verkar till stor del vara en ärftlig sjukdom. Migrän kännetecknas av en kraftig pulserande huvudvärk som kommer i attacker. Huvudvärken är ofta förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter och i vissa fall även halvsidig domning i armar och ben. Huvudvärken kan förvärras av fysisk aktivitet. Migränattacker varar vanligtvis i 6-72 timmar och det är vanligt att man blir sängliggande.

 

Man brukar tala om två typer:

  • Migrän med aura har ett förstadium som ofta består av synpåverkan med flimmer. Många får känselrubbningar som endast drabbar den ena kroppshalvan. Man kan också få talsvårigheter eller hörselstörningar innan huvudvärken kommer. Förstadiet varar från fem minuter till en timme och följs oftast av huvudvärk.
  • Migrän utan aura har inget uttalat förstadium. Innan migränen utlöses kan man dock drabbas av humörsvängningar, trötthet, koncentrationssvårigheter eller ett sug efter sötsaker. Ett migränanfall utan aura kan vara mellan en halv timme och tre dygn. Efter attacken är det inte ovanligt att man känner sig utmattad och kraftlös.

Kan migrän botas?


Man kan inte bota migrän men man kan göra mycket själv för att förebygga attackerna genom att identifiera vad som framkallar dem och undvika de faktorer så gott det går. Det finns olika behandlingar mot migrän, både mediciner som hjälper när attacken kommer och de som förebygger migrän. Förebyggande behandling kan också medföra att man svarar bättre på migränläkemedel som tas när migränhuvudvärken brutit ut.

 

Vad orsakar migrän?

Vad som orsakar migrän är än så länge inte helt klarlagt men det verkar till stor del vara en ärftlig sjukdom. Ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen pågår under ett migränanfall, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga. Aktiveringen av smärtreceptorerna orsakar även frisättning av inflammatoriska molekyler. Migränattackerna är ofta bundna till ena halva av huvudet.

Vem får migrän?

Cirka 70% av de som har migrän har nära släktingar med migrän och kvinnor drabbas oftare än män. I Sverige har ca 18% av den kvinnliga befolkningen migrän, jämfört med 6% av männen. Barn kan också få migrän, men det är ovanligare. För pojkar uppträder symtomen ofta i tidigare ålder än för flickor. Migrän är en obotlig sjukdom men problemen brukar minska i 40-årsåldern. Orsaker som kan utlösa en migränattack kan till exempel vara hormonella förändringar, stress, oregelbunden sömn, medicinering, brist på motion, rött vin och kaffe. Det är viktigt att förstå sitt eget huvudvärks- och migränmönster och att föra en huvudvärksdagbok kan vara till hjälp för detta. Dagboken är också ett bra underlag att ta med vid läkarbesök. Man bör alltid uppsöka läkare för att fastställa att annan farlig sjukdom inte förefaller.

 

Relaterade produkter från Florealis

glitinum

Glitinum – För att förebygga migränhuvudvärk

Sefitude

Sefitude – Vid lindrig oro och sömnrubbningar.